jag hatar att bo här..

sitter på mitt rum och skakar, vågar knappt andas.
hela familjen är i skolan/jobbet.
har mamma i andra luren och caroline kommer snart hit.
vi har ju bytt lås och allting på huset, eftersom folk varit inne ett flertal gånger när jag varit ensam hemma eller med högst 2 kompisar. ändå är jag inte ensam nu.
kattjäveln sprang ut ur rummet, så hör jag något i badkaret och var övertygad om att hon hade ställt sig o pissat där, skulle gå dit men när jag tagit ett steg utanför rummet hör jag hur badkarsvattnet sätts på fullt och vattnet dundrar ner i karet. tror att hjärtstillestånd är en underdrift i det läget..
stängde igen min dörr och kasta mig på telefonen och ringde upp mamma direkt.
vi bestämde att jag skulle genomsöka huset med henne på telefon som jag brukar, men då knarrar det i golvet utanför min rumsdörr som när någon går där. andra gången jag tänkte försöka gå ut så dunsar det på nedervåningen och det gnisslar i en dörr. katten ligger på sängkanten med öronen på helspänn mot dörren.
så har suttit på mitt rum ett bra jävla tag, skakandes och med rinnande tårar.
men nu är iallafall caroline här snart, fyfan så skönt.


kan ändå inte sluta vara rädd, ska allting börja om nu igen..?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0