Graderna går upp och ner mellan +20-23, himlen är blå, solen skiner somfan & det är bara allmänt underbart att kolla ut genom fönstret. Mindre underbart är att jag kräktes för en stund sen, inte pga magsjuka utan för att denhär jävla stressen håller på att ta dö på mig. Jag ska hinna med det och det och det, prata med den, fixa det, hjälpa dom, göra klart dom arbetena, hinna dit, komma ihåg det och det, åååååååååååh blir galen. Min hjärna är mer fullproppad än min kalender, och då är det allvarligt.