att säga att allt är totalt glömt vore att ljuga,
hur ska man kunna radera 3 år ur minnet?
ärligt talat tänker jag på allt ibland.
längtar tillbaka till stunderna då allt var som bäst,
då när vi hade så jävla kul,
när du var du & jag var jag och vi aldrig skämdes inför varandra.
& vi skrattade tills vi inte kunde stå på benen.
tillsammans gick vi genom massor av skit,
men i det stora hela spelade det knappt någon roll,
för det var vi som gick igenom allting.
hur mycket bråk vi än hade, vad vi än sa,
så visste vi exakt vart vi hade varandra.
stöttade varann, lyssnade& pratade oavsett tid på dygnet.
jag saknar inte dig så, jag gråter aldrig längre,
men det är klart att det blir tomt efter en bästa vän?

"jag känner inget längre det du ser är ett skal,
för du tog bort den lilla bit av själ jag hade kvar.
jag, känner mig tom, lurad och nerslagen
vi lekte leken ett tag men jag har ramlat av spelplanen. 
men fuck alla sorts känslor, jag spottar i marken,
våra band är brutna nu och jag håller i saxen."