Har läst ganska mycket i en tjejs blogg.       klicka här för att komma till hennes blogg!
Jättesöt tjej med stark självkänsla & och starkt självförtroende,
vilket bara verkar bli mindre och mindre vanligt bland oss tjejer, tyvärr.
Men iaf, det är väldigt många som försöker trycka ner henne,
genom att skriva väldigt omogna saker.
Det är tur att hon är så pass stark att hon faktiskt inte tar åt sig
och mår kasst över sig själv pga idioter.
Förstår inte vad vissa tänker med? omogna patetiska idioter,
ursäkta med går inte beskriva på ngt annat sätt.
Hursomhelst så har hon skrivit en helt sjukt bra text här
som verkligen får en att tänka till!
Jag tycker att alla ska ta sig tid och läsa hennes text;


"När jag loggade in såg jag att 52 kommentarer trillat in och genast bildades en klump i magen. Jag kände på mig att kommentarerna inte skulle vara snälla och magkänslan visade sig ha rätt.

En del kommentarer raderar jag utan att ens läsa igenom dem och andra låter jag vistas här i bloggen. De jag utelämnar tar jag inte bort för att jag skäms utan för att det går över gränsen. Det finns två typer av kritik, konstruktiv och destruktiv. Konstruktiv kritik är menad på ett positivt sätt, att man kan bättra sig. Destruktiv kritik är nedbrytande och förstörande.

Jag ser dagligen, inte bara på min blogg utan på andra bloggar där personer anonymt eller med ett påhittat namn för att det ska låta trovärdigare, kommenterar på ett destruktivt sätt om hur den här personen ser ut. “Du är så jävla ful, fan fattar du inte det? Usch haha” “Fan vilken stor näsa du har, du borde skaffa tandställning för dina tänder är inte så fina du, fan vad tjock du är . . . ” Jag blir så jävla förbannad när jag ser personer ösa sån här skit över andra människor. Spela roll vad personen säger, att den inte tar åt sig, det är fortfarande lika fel och jag tycker det är dags att sätta ner foten. Jag har fått höra det senaste om vilka feta lår jag har och vilken stor röv jag har. Att jag skulle photoshoopa min kropp, förminska mina lår och förstora mina bröst. Till er personer som skrivt det här så för det första: Jag äger inget program där jag kan retuschera till mindre eller större och nu allt man kan göra. För det andra: Ifall jag skulle äga ett sådant program skulle jag aldrig få för mig att förminska mina lår eller röv.eller ens förstora mina tuttar För faktum är, jag ÄLSKAR mina feta lår , min stora rumpa och mina stora tuttar. Jag är ingen size zero och jag tänker aldrig uppmärksamma mina läsare eller nån annan människa att svälta sig själv är bra.

Beyonce har en utav dem absolutaste snyggaste kropparna. Det är inget jag bara skriver, jag står fast vid mina ord. Jag är minst lika trött på bitterfittor som den här smaltrenden. Jag vet hur lätt det är att påverkas utav media, sin omgivning, sina vänner när de pratar om att det ska banta, att det är feta. Om du tror att du är ensam om att stå hemma framför speglen och studera din kropp och hitta “fel” tror du fel. Allt för många, framför allt unga tjejer letar fram och förstorar upp “fel” de hittar på sin kropp. Jag har varit där, jag har stått där framför speglen och studerat mig själv. Jag har jämfört mig med andra tjejer, velat ha deras smala magar osv. Men inte längre, det finns hälsosamt sund och farligt osund. Så till alla er tjejer som har lår, lite mage och rumpa, göm inte er i skuggan, utan ut i solen och sträck på er och gör det med ett leende! . . . tillbaka till utseende och destruktiv kritik. Det här med att kommentera hur en annan person ser ut, ni som gör det här.

Ta en spegel och titta er själva i speglen. Allt ni säger återspeglar sig tillbaka till ER. Lika lätt som det är att hitta fel på mig/andra, lika lätt är det att hitta fel på er. Jag tänker inte säga att jag aldrig kommenterar någon annans utseende, men jag skulle aldrig få för mig att säga/skriva det till henne/honom. Men jag försöker undvika att ens för mig själv säga ngt om nån annan. Föreställ er att allt det ni skriver till en, skulle komma tillbaka fast att andra skriver det och ni får höra det dagligen. Ombytta roller och jag tror ingen skulle tycka om det. Vi tjejer är väldigt bra på att klanka ner på varandra. Killar har en vana att klanka ner på oss och kalla oss en massa elaka saker. Och jag tycker inte att jag borde kallas för feministisk för att jag säger att är det inte dags att vi börjar stötta varandra och ge en hjälpande hand mot hur en del killar behandlar oss istället för att hjälpa till och klanka ner på oss själva? Även att, så fort en annan person sticker ut, gör något annorlunda, vågar vara sig själv så anses det som patetiskt eller pinsamt? Jag kan få höra om hur patetisk jag om min blogg är, vilken fjortis jag är och att om jag inte ska inse hur löjlig jag är snart. Ja, till skillnad från andra bloggare kör jag inte på det nya inom bloggvärlden där att ha ett överdrivet självförtroende där man skriver på gränsen till ett arrogant beetende om hur man är störst, bäst och vackrast, att alla älskar en och vill vara som en. Ett nytt sätt att provocera till sig nya läsare och öka statestiken. Hur de pratar om att det har två olika roller, en som de är i bloggen och en som de har utanför internet och den rollen utanför är den man är. Jag tänker inte skaffa mig en falsk fasad för att få uppmärksamhet och jag spelar inte två roller. Jag är den jag är, en del saker utelämnar jag för att det platsar bara i mitt privatliv och ska inte lämnas ut offentligt. Och den här frågan när jag borde inse om hur löjlig jag, vill jag formulera om och ställa om frågan till er: När borde ni inse att jag tänker inte sluta vara mig själv, bättre mig för att någon annan tycker jag borde vara på ett annat sätt, eller se ut på ett annat sätt. Jag är min egen bästa vän och skulle aldrig svika mig själv för att lyssna på andra, framför allt personer som ni. Jag tänker inte heller anpassa mig efter vad andra tycker är bra för att bli en förebild, utan jag har mina brister, jag gör misstag och fel, jag är mänsklig. Och till er som får höra massa elaka om er själva från andra. Varse sig det gäller på en blogg eller i det verkliga livet var aldrig rädda för att våga vara er själva.

Ta ert självförtroende och bygg upp det till en trygghet, en mur gjord av dina beslut och dina egna val. Låt ingen bestämma över hur du ska leva ditt liv, vara och se ut. Du är en eld och låt ingen släcka dig . . . . . . Så för det tredje: Fuck alla bitterfittor och alla ni som stöttar mig, mer än tack och så länge ni finns kvar tänker jag aldrig sluta skriva."