Svar; Jag vet vad jag skrev om Jesper, och jag vet hur jag kände för han. Men som jag och mamma satt och pratade om häromdagen; Det jag kände för Jesper, som jag då trodde var kärlek, var egentligen en besatthet att vara tillräcklig. Jag kämpade hela tiden för att duga för Jesper, varje gång han var otrogen blev jag mer och mer ivrig att göra vad som krävdes för att nånsin räcka till. Han gjorde mig svag för att sedan kunna göra precis som han ville med mig, och han "hjälpte" mig att övertygas om att jag inte var nånting utan han, bara för att han skulle få göra vafan som helst och jag ändå skulle ta tillbaka han. Det är inte kärlek.
Med Felix är allting annorlunda, ni behöver inte tro ett piss på vad jag säger, för mina närmaste vet exakt hur allting ligger till. Min mamma säger varje dag att jag ska hålla hårt i Felix, för han är något utav det bästa som hänt mig och min familj. Och jag vet att hon har rätt när hon säger att jag aldrig kommer kunna hitta någon som Felix. Han har hjälpt mig ur det Jesper tryckte ner mig i, och jag är evigt tacksam att få ha Felix som en del av mitt liv. Så, nu vet ni skillnaden på besatthet och kärlek.